jag tycker min tid räcker inte till jag flyger och far i ett hela tiden jag måste dämpa mitt tempo dr sa till mej att jag kom att du i stress hjärta hmmm ja så blir det nog allt ska göra samtidigt alla grejor på en gång och jag vet det funkar inte fast jag har haft så jädrans ont i bröstet nu en längre tid jag orkar inte ens ta på mej strumporna förrän jag blir andfådd och det gör ont......jajaj nu är man ju 50 så vad har man mer att vänta nu tänker på min mor varje dag att hon hade samma åkomor som mej och övervikt och en dag tog det bara slut jag tänker ofta på att hon var godheten själv hon kunde ge bort sin sista krona och ömma och brydde sej för alla människor ja jag är ju likadan och mens man finns i livet är det ingen som uppskattar det men när man är kommen i jorden då börjar folk vakna till liv fast det gått 25 år sen hon gick bort så är saknade enorm jag tänker på henne varje dag jag älskade min mor över allt annat på denna jord men tyvärr fick hon juh inte bli så gammal men det är juh så snälla människor får inte leva så länge men onda dem lever över oss alla ja tänker så ofta att snart är jag hos henne och finns det en gud så låter han mej inte lida så länge till för detta är en pina med lungorna ingen vet som inte haft detta hur det är att leva med denna sjukdom tänker ofta på att dr sa när jag var i Landskrona i nov att dem inte våga söva ner mej i narkos mer för jag hade vid sista operationen slutat andas usch jag ryser och tänker min tid var inte inne än att gud skulle tagit hem mej utan han lät mitt liv komma tillbaka.......detta är mina tankar och hur jag känner det.......